Lekar

Leken fyller en central roll i alla barns utveckling. Leken är för barn inte bara en källa till glädje och upplevelser, utan även ett starkt redskap för att främja deras utveckling. De kanske mest betydelsefulla drivkrafterna bakom barns lek är behoven av upplevelse, rörelse, nyfikenhet och spänning.
 
Leken har en fundamental betydelse i dagens samhälle, där barn rör sig mindre och mindre. Leken utvecklar social kompetens, som t ex turtagande, motorik, perception och språk. Barnen lär sig i leken förstå omvärlden och hur andra människor tänker och känner. Vägen från lek till arbete går också genom leken, och förmågan till kreativitet och skapande har sitt säte där. I lekarna utvecklas också många funktioner som är nödvändiga för att våra barn ska lyckas i förskolan och skolan. Leken binder också samman barnens inre och yttre värld och gränsen mellan fantasi och verklighet passeras ständigt.
 
Som pedagogiskt redskap är leken svår att överträffa. Barns lek får inte vara för mycket vuxenstyrd och tillrättalagd. Som vuxna ska vi vara goda handledare och förse barnen med de redskap som krävs för att kunna hantera leken. Ett sätt är att lära dem lekar som de själva kan utveckla.
 
"Kalvin Kull" 
Barnen springer fritt runt på en begränsad yta. Ett barn är kullare. När man blir kullad blir man förstenad. Då ska man stå helt stilla med brett mellan benen. Försteningen bryts om en kamrat kryper mellan benen och samtidigt härmar ett djur. När den förstenade härmat samma djur får man springa fritt igen.
Alternativ: Flera kullare. Istället för att krypa mellan benen på den förstenade kompisen, kramar man honom eller henne och härmar ett djur.
Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.
 
"Hunden Allans "Djurlek" 
Varje barn får ett kort med ett djur på, t ex en gris, ko, tupp, lamm, hund, häst. Det måste finnas minst två kort eller fler med samma djur. Dela ut korten till barnen. De får inte titta på korten. Nu ska barnen gå eller springa runt på en begränsad yta. När lekledaren ropar: Stopp alla djur, ska barnen titta på sina kort, gå runt igen och härma det djur som de är. Hör barnen samma läte som de själva har, ska de hålla detta barn i handen. Barnen får inte veta från början hur många som har samma läte. När alla har hittat sina djurkompisar ska de stå stilla.
Alternativ: Barnen ska härma djurens rörelser och beteenden.
Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.
 
"Gömma Kalvin" 
Klipp ut en liten Kalvinbild. Ett barn får vara kvar i rummet. De andra barnen får vänta utanför. Barnet som är kvar i rummet ska gömma Kalvin. OBS! En del av Kalvin måste vara synlig. Nu får de andra barnen komma in. De frågar: "Fågel, fisk eller mitt emellan"? Barnet som gömt Kalvin svarar t ex "fisk". Nu börjar de andra barnen leta. Har de svårt att hitta Kalvin får barnet som gömt Kalvin hjälpa dem genom att säga om det bränns. Det barn som hittar Kalvin först, får gömma honom nästa gång.
 
"Tornets Kurragömma" 
I denna kurragömma ska tuppen leta upp alla sina hönor. Ett barn utses till tupp som är dunkare. Tuppen ställer sig mot t ex ett träd och blundar. Under tiden gömmer sig alla hönorna d v s de andra barnen. Lekledaren säger klart efter en stund och då ska tuppen leta efter hönorna. Så fort tuppen hittar en höna ska han springa tillbaka till trädet och säga: "Dunk för t ex hönan Kajsa". Kajsa är nu tagen och blir tupp nästa gång. Innan leken är klar, ska tuppen ha dunkat alla hönorna eller ska hönorna ha dunkat sig själva genom att smyga fram till trädet och säga: "Dunk för mig". Klarar inte tuppen efter en stund att hitta alla hönorna kan lekledaren ropa: Fritt fram för alla hönorna och då ska alla komma fram.
 
"Hästen Prontos "Gåsalek" 
Alla barnen är gäss. De står med benen lite isär, håller sig på knäna med händerna och tittar mellan sina ben. Gässen går baklänges medan de tittar mellan benen. När två gäss stöter ihop ställer de sig bak mot bak, tittar på varandra mellan benen och säger högt "Kvack-Kvack". Sedan går de vidare och stöter på en annan gås o s v. Barnen ska vara på en begränsad yta och lekledaren bestämmer hur länge de ska hålla på.
 
"Katten Millas "Kycklinglek" 
Barnen ska vara på en begränsad yta. Ett barn är höna och ett annat barn är räv. De övriga barnen är kycklingar och står i en lång rad bakom hönan och håller varandra om midjan. Räven ska försöka kulla den sista kycklingen i raden. Hönan ska skydda sina kycklingar. Rör hönan räven, blir räven en kyckling och får då ställa sig först i kycklingraden. Ett annat barn får då bli räv. Kullar räven den sista kycklingen i raden, får kycklingen följa med till rävens lya. Räven ska försöka kulla alla kycklingarna. Om räven kullat några kycklingar och sedan själv blir berörd av hönan blir alla kullade kycklingar befriade. Lekledaren kan begränsa tiden för hur länge varje räv får hålla på och försöka kulla kycklingarna, så att man kan skifta höna, räv och kycklingar flera gånger.
Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.
 
"Musen Busers "Griskultingar" 
Barnen delas upp i två lag, griskulting laget och mamma Gris laget. Alla kultingarna på gården har rymt. Grismammorna är förtvivlade och måste leta upp alla sina griskultingar. Markera en yta på marken med koner (stia), där grismammorna ska placera sina kultingar. Grismammorna ska blunda medan kultingarna gömmer sig.

När lekledaren säger klar ska grismammorna börja leta upp sina kultingar.
Grismammorna fångar sina kultingar genom att kulla dem på ryggen. Då måste kultingarna följa med till stian. Men som alla vet är små griskultingar lite busiga. De griskultingar som inte är infångade kan springa in i stian och ropa till sina griskultingkompisar: "Ni är fria, ni är fria, ut ur denna stia" och på så sätt befria sina kompisar. Leken pågår tills alla griskultingar är infångade eller så begränsar lekledaren tiden.
 

Lekar2

"Följa Kalvin"  
Alla barnen står på ett led. Det första barnet i ledet är "Kalvin". "Kalvin" ska härma ett djur både med rörelser och läte. Allt som "Kalvin" gör, ska de andra barnen också göra. Efter en stund byts "Kalvin" ut mot det barn som står som nummer två i ledet. Den utbytte "Kalvin" ställer sig sist i ledet.
Alternativ: "Kalvin" får göra vad han vill.
Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.
 
"Katten Mulles "Sista mössen ut" 
Alla barnen står uppställda parvis på ett led. Dessa barn är möss. Främst står ett barn som är katten. När katten ropar "Sista mössen ut" springer det sista musparet fram på var sin sida om ledet och försöker få tag på varandra igen framför de andra innan katten hinner röra vid någon av dem. Katten får inte börja springa förrän han får syn på någon av mössen. Om katten rör någon av mössen blir den berörda musen och katten ett nytt muspar och ställer sig främst i ledet. Den som blev över blir ny katt.

Alternativ: Om mössen får tag på varandra igen ska både mössen och katten så snabbt som möjligt springa tillbaka till början av ledet. Den som kommer sist tillbaka blir katt. Detta alternativ är bra, om katten efter flera försök inte lyckas fånga någon mus.
Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.
 
"Kalvin på gödselstacken" 
För denna lek bör det finnas en kulle eller en mindre höjd, omgiven av goda gömställen t ex buskar, stora stenar, hus. Ett barn är "Kalvin" som står på gödselstacken (kullen). Kalvin får röra sig på en begränsad yta på gödselstacken. Markera en yta med koner. De andra barnen är Kalvins kompisar. Kalvin ska blunda medan hans kompisar hittar ett gömställe, där Kalvin inte kan se dem. När lekledaren säger klart, ska kompisarna försöka osedda smyga sig så nära Kalvin på gödselstacken som möjligt. Kalvin spanar och upptäcker han en kompis kan han "frysa" henne eller honom genom att säga kompisens namn och var han befinner sig t ex "Anders vid busken". Den namngivne kompisen måste då ställa sig upp och stå stilla tills leken är slut. Lekledaren kan på förhand bestämma en given tid (t ex 5 eller 10 minuter), för hur länge kompisarna får försöka komma nära Kalvin. Den som efter tidens slut är närmast Kalvin, blir "Kalvin på gödselstacken" nästa gång.
 
"Musen Angelicas "Knäleken" 
Barnen står i en tät ring vända inåt mitten. Sedan vänder sig barnen antingen åt höger eller vänster, så man står med ansiktet mot kompisens rygg. Därefter lägger barnen händerna på midjan på den kompis som står framför. Lekledaren ser till så att barnen har ett lagom avstånd mellan sig och håller ihop knäna. När lekledaren säger "Alla djuren på gården sätter sig ner" sätter sig barnen sakta ner i knäet på den som står bakom. Nu sitter alla i en ring. Detta är en svår men rolig lek, som kräver samarbete och kanske lite övning innan barnen lyckas sitta i knäet på varandra i en ring.
Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.
 
"Tornets "Brännboll" 
Markera en lagom stor yta med koner (hage). Ett barn är varg (brännare) och står utanför hagen med en större mjuk boll. De andra barnen är lamm och är inom det begränsade området (hagen). Vargen ska kasta bollen på lammen i hagen och försöka bränna dem genom att träffa deras ben. Vargen får inte springa med bollen. Lammen får inte skydda sina ben med t ex armarna men får springa fritt i hagen för att undvika bollen. De lamm som blir brända får hjälpa vargen. Vargen och de brända lammen får kasta bollen mellan sig. Det lamm som blir sist kvar får bli varg (brännare) nästa gång.
Alternativ: Flera vargar och flera bollar. Lekledaren kan också begränsa tiden för hur länge vargen får försöka bränna lammen.

Denna lek kan ni göra både inom- och utomhus.